Sannelia - The Tribe site

Säsong 6

Jag hittade för många år sedan manuset till de två första avsnitten i säsong 6.
Jag tror inte episod två är färdigskriven däremot.
Kommer dessvärre inte ihåg sidan jag hittade manuset på, men vi får tacka Amanda Beijbom för den svenska översättningen.

 

Episod ett

Episod två

Episod ett

The Tribe (6)
 
Episod ett

Av: Raymod Thompson
Manus konsult: David Fox
Översättning: Amanda Beijbom

Fösta utkast arbete i utveckling

1. ANKN. ÖDEMARK. DAG.

LJUDET AV ANDETAG.

BARA FÖTTER, MED ZULU LIKNANDE BAND PÅ BENEN, SPRINGER FÖR FULLT GENOM ÖDEMARK.

I FJÄRRAN - SKIMMRANDE AV GENOM DEN INTENSIVA ÖKNEN AV HETTAN - UPPENBARAR SIG MASKINER ÖVER UPPSYNEN AV EN SLUTTNING.

NÄSTAN SOM KRAFTIGA VÄGARBETAR MASKINER. ENORMA. OCH INTE PRECIS AV DENNA VÄRLD.

ILLAVARSLANDE. HOTANDE.

OCH FAST VI INTE SER NÅGOT SPÅR AV MÄNSKLIGT LIV - FÖRUTOM FÖR DOM SPRINGANDE FÖTTERNA - ÄR DET EN ANTYDAN TILL ATT NÅGON FÖRSÖKER KOMMA UNDAN.

DESPERAT KOMMA UNDAN. FRÅN DESSA MASKINER.

KLIPP TILL:

2. ANKN. STRAND. DAG.

EN BAMBU PÅLE ÄR DRIVEN IN I SANDEN
.

Jacks röst:
Av den makt som Ellie den sura har gett mig, gör jag anspråk på detta land åt vägnar för Galleriaråttorna.

KAMERAN AVSLÖJAR JACK OCH ELLIE MED JACK SOM KNYTER ELLIES VÅTA KJOL PÅ TOPPEN AV BAMBU PÅLEN, SOM EN FLAGGA.

 

OCH ELLIE ÄR HELT KLART INTE FÖRTJUST.

Ellie: Vad gör dig så säker på att "Galleriråttorna" vill ha detta land!

Jack:
Se dig omkring. Detta är paradiset.

Ellie: Kanse för dig.

Jack: Tja, jag gillar speciellt flaggan.

Ellie: Väldigt roligt.

Jack: Kom igen Ellie. Din kjol kommer att torka på nolltid.

Ellie: Driv inte med mig.

Jack:
Jag försöker att muntra upp dig. Ingen mer sjösjuka.

Ellie: Jag föredrar sjösjuka över att inte veta var jag är.

Jack:
Du är i säkerhet. På torra land, Ellie. Ett nytt land.

PLÖTSLIGT HÖRS ETT GENOMTRÄNGANDE IHÅLLANDE SKRIK AV RÄDSLA SOM BRYTER DEN IDYLLISKA TYSTNADEN.

OCH JACK OCH ELLIE I FÖRBRYLLAD SKRÄCK.

KLIPP TILL:

3. ANKN. EN ANNAN DEL AV STRANDEN. DAG.

TRUDY SPRINGER GENOM VATTNET TILL STRANDEN KASTANDE FÖRNÖDIGHETER SOM HON BÄR PÅ OCH SKRIKER HYSTERISKT.

EN ANNAN VINKEL AVSLÖJAR EBONY OCH JAY, I MIDJEHÖGT VATTEN, OCH BÄRANDE PÅ FÖRNÖDIGHETER - EN BÅT BLIR SYNLIG, ANKRAD I BAKRUNDEN - BÅDA ÖKAR FARTEN OCH STIRRAR FRAMÅT I VÄXANDE ORO PÅ TRUDY, SOM ÄR HELT UTOM SIG NU OCH FORTFARANDE SKRIKANDE NÄR HON SPRINGER FRAM TILL STRANDEN.

VI PLOCKAR UPP JACK OCH ELLIE STÖRTANDE NER EN SANDDYNA FRAM TILL TRUDY FÖRFÖLJD AV EBONY OCH JAY.

OCH VI KAN OCKSÅ SE I BILDRUTAN, SALENE SITTANDE NÄRA VATTENBRYNET MED BEBISEN BRAY OCH DEN LILLA PARVELN BRADY, BÅDA GÖR SANDSLOTT.

JAY, EBONY, JACK, ELLIE OCH SALENE, RUSAR TILL HENNE, NÄSTAN LIKA PANIKSLAGNA SOM HON ÄR.

Dom andra: (SAMTIDIGT) Vad är det?! Trudy?! Vad har hänt?! Är du okej?! Vad är fel?!

Trudy: Det var den här saken... åå, det var fruktansvärt.-

Jack: Vad var! Trudy, försök att lugna ner dig. Berätta för oss. Långasmt.

TRUDY FÖRSÖKER GÖRA DETTA MEN HON ÄR FORTFARNADE VÄLDIGT UPPRÖRD, OCH FAST HON SÄGER DET - KAN HON INTE TRO DET.

Trudy: Jag...jag vadade genom vattnet. lastade av förnödigheter. och något snuddade vid mitt ben.

Salene:
Vad?!

Trudy: Jag vet inte! Jag vet bara inte. Det var slemmigt...och alldeles halt...som en orm.

HON SKRUVAR PÅ SIG VID TANKEN PÅ DET OCH DET GÖR SALENE OCH ELLIE MED - ÄVEN JACK.

Ebony: Så Lexy killen är tillbaka. Tar ett bad. Ingen stor grej.-

Ellie: Ebony! Kan du inte se hur upprör hon är.-

Ebony:
Men jag då, strandsatt på en ökenö med en hög av ynkryggar!

Jack: Efter veckor av att ha varit till havs med din mun - njuter jag inte precis av ditt sällskap heller!

Ebony: Ge dig - tönt kille.-

Ellie: Säg inte så till honom!

Salene: Sluta skrika. Ni upprör dom små!

Jack:
(HAN SKREK FÖRRUT OCH GÖR DET FORTFARANDE) Jag skriker inte - hon var!

Ebony: (ÄVEN HON SKRIKER) Det gjorde jag inte! Det var Miss Paradis Ö.-

Ellie: Kan du bara hålla käften!

Ebony: Du kan ju försöka. Kom igen. Och jag ska stöka till ditt söta lilla ansikte.-

Jay: (ÖVERRÖSTAR DOM) Det räcker! Om du ens petar på henne så-

Ebony: Vad?! Så kommer hon att skrika?!

MEN DET ÄR TRUDY SOM BÖRJAR SKRIKA ÄNNU MER HYSTERISKT ÄN NÄR HON VAR I VATTNET...OCH DET FÅR DOM ANDRA ATT GLÖMMA SITT GRÄL.

Salene: Trudy? Är allting bra?

Jack:
Vad? Vad är fel nu!

Trudy:
Jag kan inte ens vara rädd längre innan alla börjar bli tokiga.-

Ebony: Ni har det i en tjej! Knäppgök! Helt ute och cyklar.

Trudy:
Jag har fått nog! Jag klarar inte av det här!

SALENE BLÄNGER ILSKET PÅ EBONY SEN VÄNDER HON SIG TILL TRUDY SOM HAR BRITIT IHOP OCH SNYFTAR OKONTROLLERAT OCH GER HENNE EN KRAM.

Salene: Kom igen. Allting är okej. Ingen anleding till att bli så upprörd.

JAY GÅR TILL EBONY, JACK OCH ELLIE.

Jay: Allt detta...det kommer inte att uppnå något.

Ebony: Jag skojade bara.

Ellie: Om vi inte håller ihop och hjälper varandra - har vi inget hopp.

Ebony: Galleriaråttorna. En för alla och alla för en, eller hur?

Jack: Stammen är där för dig också Ebony. Så lägg av.

Ellie: Men bara om du vill ha den?

Ebony: Har jag något val?

Jay:
Vill du överleva?

Ebony: Vad tror du?

Jack:
Ibland, undrar jag Ebony. Det gör jag verkligen.

HAN BLÄNGER ILSKET PÅ EBONY OCH GÖR ETT MENANDE TECKEN ÅT DOM ANDRA.

Jay: Vi måste lasta över alla förnödigheterna. Innan dom andra kommer tillbaka. Annars kommer ingen att överleva.

JAY, ELLIE OCH JACK SÄTTER FART MOT VATTNET.

OCH VI SLUTAR MED EBONY SOM SER PÅ DOM I FÖRAKT.

KLIPP TILL:

4. ANKN. ÖDEMARK. DAG.

EN ÖRONBEDÖVANDE SMÄLL AV MOTOR LJUD OCH AV RULLANDE MASKINERI.

IN PÅ ETT KOLOSSALT HJUL SOM KROSSAR EN BARRIKAD GJORD AV REDAN KROSSAD METALL.

DEN STORA MASKINEN KLÄTTRAR ÖVER METALLEN OCH NÄR KAMERAN DRAR SIG TILLBAKA, AVSLÖJAR VI ANDRA MASKINER - BULLDOZER, KRAFTIGA VÄGARBETAR MASKINER - SOM KÖR IN I ETT OMRÅDE INUTI ÖDELANDET SOM NÄSTAN ÄR SOM EN SURREALISTISK STADIO. MEN OCKSÅ SOM PÅMINNER OM EN BILSKROT.

METALL BARRIKADEN ÄR SYNLIG NU SOM EN ENORM CIRKEL.

UTANFÖR CIRKELN, FINNS GIGANTISKA LYFTKRANAR, SOM FRAMTIDA METALL DINOSAURIER SOM ÖVER VAKAR MASKINERNA SOM INTAR DERAS PLATSER I TRÄNGSELN AV METALL OCH SER PÅ MEDAN TVÅ BULLDOZER I MITTRUTAN MÖTER VARANDRA, REDO FÖR STRID.

ALLA FÖRARDELARNA I MAKINERNA ÄR MÖRKLAGDA MED RÖKIGT GLAS OCH VI SER INTE NÅGOT TECKEN PÅ RESTER AV MÄNSKLIGT LIV (FÖRARE).

BARA DESSA MASKINER. OCH FAST DOM ÄR BEKANTA PÅ VISSA SÄTT, ÄR DET OCKSÅ NOGOT FRAMTIDA -OCH ILLAVARLANDE- OM SYNEN.

EN ANNAN VINKEL AVSLÖJAR SAMMA SPRINGANDE FÖTTER VI SÅG TIDIGARE, NU RUSANDE - OCH PLÖTSLIGT BLIR EN MÄNSKLIG VARELSE AVSLÖJAD.

MEN HAN SER NÄSTAN OMÄNSKLIG UT.

FAST VI INTE VET DET JUST NU, ÄR HAN FAKTISKT EN BARBAR SPANARE, HAN ÄR HALVT MASKERAD, MED EN STÅLHJÄLM AV HORN OCH HAN HAR PÅ SIG EN DRÄKT AV PÄLS OCH STAM MARKERINGAR AV SILVER BLIXTAR.

OCH JUST NU ÄR HAN LIVRÄDD, DESPERAT ATT KOMMA DÄR IFRÅN.

PAUSAR BARA FÖR ATT TA EN KORT SKRÄCKSLAGEN BLICK MOT STADION AV MASKINER I FJÄRRAN.

OCH DOM TVÅ BULLDOZERNA, VILKA ANFALLER KRAFTIGT OCH KOLLIDERAR I ETT TJUT AV SÖNDERSLITANDE METALL.

KLIPP TILL:

5. ANKN. UNDERVEGATATION. DJUNGEL. DAG.

I KONTRAST TILL SCENEN OCH LJUDET FÖRE...LJUDET AV TYSTNAD. ELLER MER PRECIS DJUNGELN. FÅGLAR. INSEKTER.

AMBER OCH RAM SKÄRANDE SIN VÄG GENOM KOMPAKT UNDERVEGETATION.

BÅDA UTMATTADE - SPECIELLT RAM.

Ram: Hur mycket längre?

Amber: Bara en liten bit till, Ram. Sen kan vi gå tillbaka.

Ram: Du sa det för en halv timme sedan.

Amber: Vill du äta?

HON STANNAR VID NÅGRA BLADVERK OCH UNDERSÖKER BÄR/LÖV.

Amber: Jag undrar om man kan äta dom här. Nej. Om tvivel - gör det inte.

DOM FORTSÄTTER, HUGGANDE BORT I UNDERVEGETATIONEN.

Ram: Jag HATAR det här!

Amber: Jag gillar det inte precis heller. Speciellt med dig konstant gnällande.

Ram: Ja, men jag är inte intersserad av kroppsligt arbete. Jag föredrar att ge min hjärna ett träningspass.

Amber: Då skulle du inte ha anmält dig som frivillig att utforska området.

Ram:
Det gjorde jag inte. Jay "anmälde sig frivillig".

Amber: Bara för att du inte verkade så sugen på att lasta av båten.

Ram: Det är för att jag är en tänkare. Amber. Andra gör. Jag tänker.

Amber: Om vi inte utforskar området och försöker ta reda på var vi är - var "tror" du att du ska kunna plugga in dina kära datorer.

Ram:
Absolut inte någonstans här omkring!

HAN BLÄNGER ILSKET PÅ DEN GUDSFÖRÄTNA DJUGELN OCH HUGGER GENOM UNDERVEGETATIONEN ENTUSIASTISKT.

AMBER SKÄR GENOM UNDERVEGETATIONEN SJÄLV OCH KAN INTE HJÄLPA ATT LE LITE.

KLIPP TILL:

6. ANKN. STRAND. DAG.

JACK KASTAR EN PINNE HÖGT UPP I EN PALM OCH KÖR UPP EN ARM I LUFTEN. BINGO!

SEN RUSAR HAN OMEDELBART UT UR VÄGEN NÄR PINNEN - MEN INTE KOKOSNÖTEN - FALLER OCH NÄSTAN TRÄFFAR HONOM.

ELLIE SAMLAR IHOP KOKOSNÖTTER FRÅN MARKEN INTE LÅNG DÄR IFRÅN, LER ÅT JACKS FÖRSÖK, GÅR FRAM TILL HONOM, KRAMAR OCH KYSSER HONOM. BARA EN KORT KYSS.

Jack: Hallå, vad var allt det där för.

Ellie: Bara du som är som du. Jag älskar dig Jack.

Jack:
Jag älskar mig med. Å, och dig också.

Ellie: Och du kan inte komma på någon du hellre är strandsatt med än dig själv.

Jack: Tja, det finns du. Och Ebony.

DOM SAMLAR IHOP KOKOSNÖTTER FRÅN MARKEN.

Ellie: Nämn inte henne. Snälla!

Jack:
Vi måste ha koll på henne. Det ser ut som om hon verkligen har något emot Trudy.

Ellie:
Inte bara Trudy. Alla. Jag inräknad!

Jack:
Tja, för att komma åt dig...måste hon gå genom mig först. Och jag ska visa henne en sak eller två om hur man handskas med mobbare.

Ellie: Sen när har du varit en krigare?-

Jack: Aldrig. Men jag vet hur man springer!

Ellie:
Men inte hur man får ner kokosnötter. Ellie - fem. Jack noll.

HON PEKAR STOLT PÅ KOKOSNÖTTERNA HON HAR SAMLAT.

Jack: Så du bjuder på drickat!

EN ANNAN VINKEL AVSLÖJAR TRUDY OCH SALENE SITTANDE NÄRA BEBISEN BRAY OCH BRADY.

DOM SMÅ LEKER FORTFARANDE I SANDEN, MEDAN TRUDY OCH SALENE KNYTER SAMMAN PALMBLAD.

EBONY SITTER INTE LÅNGT DÄRIFRÅN RITANDE EN KARTA I SANDEN.

Ebony: Var tror du vi kan vara? Stilla Havet?

Salene:
Aldrig.

Ebony: Australien kanske.

Salene:
Jag menar att det finns inte en chans att jag sitter här och gör allt jobb medans du leker att du är tillbaka i skolan.

Ebony:
Skola. Usch! Nämn inte det ordet til mig. Jag gjorde aldrig bra infrån mig i geografi eller något av dom sakerna.

Salene:
Kanske för att du var lat!

Ebony: Nej, jag var bara inte intresserad.

Trudy:
Om du är intresserad av att ha någonstans lungt att sova i natt så kunde du åtminstone hjälpa till!

Ebony:
Under stjärnorna. Det skulle vara "lungt".

Trudy: Men det skulle inte vara skyddat. Kom igen. Dom små behöver att komma i någon slags skugga.

Ebony: Har du hört om under ett träd?

Salene: Du är patetisk ibland. Det är du verkligen.

BRAY BÖRJAR GRÅTA OCH DÅ BÖRJAR BRADY ATT GRÅTA OCKSÅ.

Trudy: Kan du åtminstone hjälpa till med Bray och Brady?

Ebony: Jag är inte deras mamma.

Salene: Det stoppar inte att dom behöver bli till tittade. Å, och om du kunde kolla Brays blöja. Jag tror att den kanske behöver bytas.

SALENE LYFTER UPP EN GRÅTANDE BRAY OCHLÄMNAR HONOM TILL EBONY SOM HELT ENKELT SER ILLAMÅENDE UT.

SALENE OCH TRUDY UTBYTER ETT LEÉNDE NÄR JACK OCH ELLIE KOMMER FRAM.

Jack: Vem är törstig?

Salene: Det tror jag alla är Jack. Speciellt Bray och Brady.

Jack: Då är det färsk kokosnöt mjölk till alla - tack vare Ellie.

Ellie: Jag måste öppna dom först Jack.

Jack: Å, just det. Vi öppnar dom, sen dricker vi. Jag tänkte att något sakandes.

OCH HAN SLÄNGER KOKOSNÖTEN MOT EN KLIPPA - OCH INGET HÄNDER, KOKOSNÖTEN ÄR FORTFARNDE HEL.

Jack: Kanske måste beställa hämtmat...

ALLA VÄNDER SIG OM NÄR JAY ROPAR OCH HAN ÄR SYNLIG I FJÄRRAN NÄRA TRÄD OCH VINKAR OCH PEKAR.

Jays röst: Hallå allihopa. Här borta. Titta vad jag har hittat!

DOM ANDRA VÄXLAR FÖRVIRRADE BLICKAR, STANNAR OCH SÄTTER FART.

VINKELN NÄRMARE PÅ JAY NÄR HAN VÄNDER SIG OM, HUKAR SIG OCH STRÄCKER UT HANS HAND ÖVER NÅGRA ENORMA KLIPPOR OCH STENBLOCK I UNDERVEGETATIONEN.

HANS UPPTÄCKT: ENKLA MARKERINGAR SOM NÄSTAN SER UT SOM TECKNINGAR - OCH FORMER AV MASKINER.

KLIPP TILL:

7. ANKN. ÖDEMARK. DAG.

EN SMÄLL AV TJUTANDE, SÖNDERSLITANDE METALL NÄR DOM TVÅ GIGANTISKA BULLDOZERNA KOLLIDERAR IGEN.

SETT TYDLIGT FÖR FÖRSTA GÅNGEN, DET KRAFTIGA MASKINERIET ÄR FORTFARANDE I STADION SOM SER UT SOM EN CIRKEL UTMARKERAD AV HÖGAR AV METALL OCH KADAVER AV FORDON.

ALLA MASKINER "TITTAR" PÅ NÄR DOM TVÅ BULLDOZERNA KOLLIDERAR MED VARANDRA.

EN ANNAN VINKEL AVSLÖJAR BARABAR SPANAREN FÖRSIKTIGT KIKANDE FRÅN EN ANNAN BRA UTKIKSPLATS PÅ MASKINERNA.

HAN UDERSÖKER SOLEN GENOM EN LITEN KONSTIG GREJ SOM KAN ANTYDA ATT HAN SKULLE KUNNA KOLLA TIDEN, ELLER NÅGRA PLATS KORDINATER.

HAN TAR EN SNABB TITT PÅ MASKINERNA IGEN I FJÄRRAN, HUKAR SIG NER I SMYG BAKOM ETT KADAVER AV ETT FORDON OCH KNAPPAR IN INFORMATION IN I EN LITEN DATA APPARAT.

SEDAN TAR HAN FRAM EN ANNAN APPARAT FRÅN HANS BÄLTE, LYFTER ARMEN HÖGT UPP OCH AVFYRAR EN LJUSRAKET, SOM FÖRSVINNER HÖGT UPP I HIMLEN.

KLIPP TILL:

8. ANKN. PALATS (HOTELL). DAG

SNARARE ÄN ETT PALATS, ÄR VÅRAN PLATS FAKTISKT ETT MARMOR OCH FEM STJÄRNIGT HOTELL. MEN VI VET INTE DET JUST NU.

VI ÄR INNE NÄRA PÅ FLAME VID ETT FÖNSTER, STIRRANDE FRÅNVARANDE PÅ LYSRAKETEN...LÅNGT BORTA I FJÄRRAN.

HAN ÄR RUNT 14 ÅR GAMMAL - OCH SER FANTASTISK UT. SOM NÅGON TONÅRIDOL ELLER GUD.

HAN ÄR KLÄDD ENDAST I LÄDER. SVART LÄDER, VILKET MATCHAR HANS KOLSVARTA HÅR.

MEN HANS ÖGON SER NÄSTAN UT ATT VARA AV SILVER...SAMMA FÄRG OCH DESIGN SOM STAM MARKERINGS BLIXTEN VI SÅG TIDIGARE PÅ BARABAR SPANAREN.

OCH DET ÄR NÅGOT FRÅNVARANDE OCH KALLT NÄR HAN TITTAR NÄSTAN ROBOTLIKNANDE PÅ LJUSRAKETEN.

KLIPP TILL:

9. ANKN. UNDERVEGETATION. DJUNGEL. DAG.

RAM OCH AMBER HACKAR FORTFARANDE SIG SIN VÄG GENOM TYDLIGEN ÄNDLÖS DJUNGEL OCH UNDERVEGETATION - STIRRAR PÅ LJUSRAKETEN I FJÄRRAN OCH UTBYTER FÖRVIRRADE BLICKAR.

SEN ÖVERGÅR DERAS MINER TILL RÄDSLA NÄR DOM HÖR DET PLÖTSLIGA OCH AVLÄGSAN LJUDET AV TAKFAST MÄSSANDE OCH RYTMISKT TRUMMANDE.

Ram: Hör du det där? Eller har jag ett Cyberrymd ögonblick.

Amber:
Nej. Jag hör det med.

KLIPP TILL:

10. EN ANNAN DEL AV STRANDEN. DAG.

JAY, TRUDY, SALENE, EBONY, JACK OCH ELLIE, I NÄRHETEN BRAY OCH BRADY STIRRANDE PÅ LJUSRAKETEN - BÅGFORMAD NU OCH FALLANDE, LÅNG BORTA I FJÄRRAN.

Salene: Vad tror ni det var?

Jack: Ser ut...som en nödsignal ljusraket.

Trudy:
Dom andra kanske har problem.

Ellie: Vi kanske är dom med problem, Trudy. Dom andra tog inga ljusraketer - gjorde dom?

Jack: Inte vad jag vet om.

Ebony:
Så - var vi nu än är, finns det liv.

Trudy: Och död.

Jay: Lugna ner dig.

Trudy: Det är inte lätt med dom där "sakerna", du hittade tidigare.

HON TAR EN TITT PÅ DOM ENKLA MARKERINGARNA PÅ EN ENORM KLIPPA.

Jay: Jag undrar vad det är...dom verkar nästan...primitiva.

Trudy: Mer underliga!

Jack: Inte tecken man ser varje dag - men tecken eller markeringar av vad?

Jay: Jag har ingen aning Jack. Dom kanske till och med är...forntida.

Jack:
Hallå! Kanske vi har upptäckt en ny civilisation. Skulle inte det vara jättebra!

HAN GILLAR TYDLIGT TANKEN PÅ DET, VILKET INTRESSERAR HONOM - MEN DOM ANDRA ÄR MER OROLIGA.

Ellie: Beror på vilka dom är. Och på vad dom är!

Salene: Och om dom fortfarande är kvar här omkring.

Jack:
Du menar...(AVSIKTLIGT DRAMATISK) VI ÄR INTE E-N-S-A-M-M-A!

Jay: Gör inga förhastade slutsatser. Eller så kommer du att få alla att flippa ut.

Jack: Å, jag har flippat ut helt.

Salene: Samma här.

Ellie: Jag med.

Trudy: Och jag. Väldigt mycket.

Jack: Och jag gör normalt inte utflippad. Jag gillar att allt ska vara logiskt.

Jay: Det är tvuget att finnas en logiskt förklaring.

Ebony: Ja. Någon har varit här förut. Och dom är fortfarande här Jay. Som vem som avfyrande den där lysraketen!

OCH DOM UTBYTER ALLA OROLIGA BLICKAR.

Ellie: Hoppas att dom andra är okej.

KLIPP TILL:

11. ANKN. ENTRÉ. PALATS (HOTELL). DAG.

HARMONY SKYNDAR SIG NER EN ENTRÉ TILL SHADOW, SOM SITTER UTANFÖR EN DÖRRÖPPING.

JU MER AV PALATSET SOM AVSLÖJAS BLIR VI MEDVETANA OM ATT DENNA PLATS HAR EN GÅNG VARIT VÄLDIGT RIK. MEN HAR BLIVIT NEDSKRÄPAT.

HARMONY ÄR OMKRING 14 OCH ÄR EN EXOTISK VACKER SYN.

HENNES HÅR ÄR BLÅTT OCH HON HAR SILVER BLIXTAR RAKADE I HENNES HÅR.

HENNES KLÄDER ÄR VÄLDIGT FRAMTIDA I DESIGN, MEN MED STAM MÄRKEN OCH DET SER UT SOM DOM ÄR GJORDA AV BLÅ SATIN. DOM SITTER FAST OM HENNES ENASTÅENDE FIGUR SOM SIDEN.

SHADOW STÅR OMEDELBART OCH BLOCKERAR INGÅNEGEN TILL DÖRRÖPPNINGEN NÄR HARMONY KOMMER FRAM.

SHADOW ÄR KLÄDD SOM BARBAREN VI SÅG TIDIGARE. OCH HAN SER OCKSÅ UT ATT VARA NÄSTAN OMÄNSKLIG. PRIMITIV, MED HANS PÄLS OCH HORN LIKNANDE HJÄLM.

HAN ÄR OMKRING 14 - OCH ENORM FÖR HANS ÅLDER.

TVÄRS ÖVER EN SIDA AV HANS ANSIKTE FINNS ETT ÄRR. OCH VILKEN OLYCKA SOM HAN ÄN HAR RÅKAT UT FÖR HAR DET FÖRVRÄNGT HELA HANS ANSIKTE I SÅN UTSTRÄCKNING ATT HAN SER MOTBJUDANDE UT. NÄSTAN GROTESK.

HANS STORLEK FYLLER DÖRRÖPPNINGEN I ETT VÄLDIGT SKRÄMMANDE UPPFÖRANDE OCH HARMONY SUCKAR I VÄXANDE FRUSTRATION.

Harmony: Kolla här, jag vet att du behöver skydda mästaren, Shadow. Men inte ifrån mig. Jag är vän. Förstår du? V-Ä-N.

SHADOW BARA TITTAR KALLT PÅ HENNE.

Harmony: Flytta på dig. Kom igen. Ut ur min väg. NU!

OCH HON TRYCKER OCH ARMBÅGAR HONOM I MAGEN - MEN MED HANS STORLEK OCH STORA STYRKA, RÖR HAN SIG INTE UR FLÄCKEN. MEN STÖNAR - MER DEFENSIVT ÄN AV ILSKA, SOM EN HOTAD HUND MORRAR OCH VARNAR TILL ATT HÅLLA SIG UNDAN.

Harmony: Jag börjar bli trött på det här Shadow. Och jag tänker inte stå ut med det varje gång jag vill träffa Flame, okej? Du kan få något av mig - men bara denna gång. Sen är det färdigt. Över. Slutet.

HON TAR FRAM MAT, SOM SER UT SOM EN OSKUREN BRÖDBIT FRÅN HENNES AXELVÄSKA - KASTAR DET.

OCH SHADOW RUSAR EFTER DET, MORRANDE, FEBRILT OCH GALET NÄR HAN SLITER I BRÖDET, TAR ETT ENORMT BETT...LÄMNAR DÖRREN FRI OCH HARMONY GÅR IN.

KLIPP TILL:

12. ANKN. TAKVÅNING. PALATS (HOTELL). DAG.

HARMONY GÅR FRAM TILL FLAME SOM FORTFARANDE STIRRAR FRÅNVARANDE UT GENOM FÖNSTRET.

Harmony: Du måste göra någonting åt Shadow. Han bara vägrar lyda alla order jag ger.

Flame: Kan du klandra honom? Vara inburad här inne. Dag efter dag. Det är som ett fängelse.

Harmony: Vi måste alla betala ett pris, Flame. Och om Shadow inte börjar göra som jag säger så...

Flame:
Vad?

Harmony: Måste vi (FÖRSIKTIGT)...kanske göra oss av med honom.

Flame: Om han går - går jag! Då skulle du ha ett problem, eller hur?!

HON BERÄKNAR FLAMES REAKTION, FÖRSIKTIGT, MANIPULATIVT.

Harmony: Han kunde arbeta på plantagen. Åtminstone skulle han vara ute i friska luften...fri...

Flame: Nej...

Harmony:
Han är inte en leksak, Flame. En ägodel. Han är en mänsklig varelse.

Flame: Jag vill behålla Shadow. Du kanske har ett problem med honom Harmony - men...han är min!

Harmony: Hallå, om du vill behålla Shadow - då kommer vi att behålla honom. Jag kan arbeta runt det problem jag kanske har med honom. Så länge du är glad.

Flame:
Glad? Jag antar det. Kanske jag bara är glad att vara deprimerad...

Harmony:
Vad du än vill Flame.

Flame:
Jag såg en ljusraket tidigare.

Harmony
: Trodde du kanske hade det. Det har blivit någon slags aktivitet. I zon 10. Är du okej med det?

Flame: Beror på. Zon 10. Maskinerna måste komma närmare...

Harmony:
Jag har satt säkerheten på alarmberedskap, Flame. Så slappna av. Det är inget att vara orolig över. Du kanske känner dig som du är i fängelse - men du är åtminstone

Harmony:
(FORTSÄTTER) i säkerhet. Ingen - och ingenting - kan någonsin komma in.-

Flame:
Och jag kan inte komma ut...

HARMONY LER MEN DET ÄR ISKALLT.

FLAME BETRAKTAR HENNE OCH LER ETT FALSKT LEÉNDE TILLBAKA KLART OROLIG OCH INTE PRECIS LUGNAD.

KLIPP TILL:

13. ANKN. GLÄNTA. DJUNGEL. DAG.

IN PÅ ETSNINGAR AV MASKINER PÅ EN STEN (GANSKA LIKA DOM PRIMITIVA TECKNINGARNA VI SÅG TIDIGARE).

LJUDET AV RYTMISKT TRUMMANDE OCH TAKTFAST MÄSSANDE.

KAMERAN AVSLÖJAR ATT STENEN ÄR MER SOM ETT MONUMENT. SOM NÅGOT FRÅN PÅSKÖN.

OCH EN STAM AV MASKERADE FIGURER VIRVLAR RUNT OCH DANSAR RUNT STENEN - SOM OM DOM DYRKADE DEN.

I KONTRAST TILL NÅGOT MÄNSKLIGT LIV VI HAR SETT FÖRRUT, SER DENNA STAM INHEMSKA UT OCH DET ÄR DOM VERKLIGEN.

DOM ÄR ALLA MEDLEMAR AV YOKUM.'

KLIPP TILL:

14. ANKN. EN ANNAN DEL AV DJUNGELN. DAG.

AVLÄGSNA LJUD AV RYTMISKT MÄSSANDE OCH TRUMMANDE.

RAM OCH AMBER FÖRFLYTTTAR SIG I SMYG GENOM BLADVERKEN.

Amber: Jag tycker att vi borde gå tillbaka, Ram.

Ram:
Du kommer aldrig att upptäcka nya horisonter - om du inte har modet att förlora sikten av stranden.

Amber: Å, väldigt poetiskt. Jag har redan "förlorat sikten av stranden". Och jag skulle föredra att veta bara lite mer om var vi är. (LJUDEN UPPREPAS) Och vilka dom är.

Ram: Lyssan. Låter häftigt.

Amber:
Det betyder inte att dom är vänliga.

Ram:
Det betyder inte att dom är ovänliga heller.

VID DEN HÄR TIDEN HAR STAMMEN BLIVIT SYNLIG OCH VI PRESENTERAR AMBER OCH RAMS UPPTÄCKT FRÅN EN HÖG VINKEL AV DOM MASKERANDE FIGURERNA I FJÄRRAN VIRVLAR RUNT OCH RYTMISKT MÄSSANDE RUNT MONUMENTET.

RAM OCH AMBER KIKAR INTRESSERAT OCH MER ÄN LITE OBEHAGLIGT TILL MODS GENOM BLADVERKET.

Ram: Kom igen. Låt oss gå ner dit och kolla in dom.

Amber: Och säga vad? Hej. Ledsen att störa - men vi har just kommit till ert land från ett land långt borta och vi undrar om ni kunde rekomendera ett ställe att stanna.

Ram:
Vad sa Christoper Columbus eller någon av dom andra forskningsresande?

Amber:
Jag är ingen forskingsresande.

Ram:
Å, det tror jag att du är Amber. Det är vi alla. Ända sedan vi satte segel och kom hit.

Amber: Jag vill gå tillbaka till mitt barn.

Ram:
Okej. Ge honom en puss från hans farbror Ram. Jag kommer senare.

Amber: Ram, vi borde hålla ihop.

Ram:
Okej. Låt oss gå.

OCH HAN GÅR IVÄG, FÖRSIKTIGT, SMYGANDE.

OCH VI SLUTAR PÅ AMBER SUCKANDE FRUSTRERAT FÖR SIG SJÄLV.

KLIPP TILL:

15. ANKN. STRAND. DAG.

EN FLÄTAD KLÄTTERVÄXT MED EN PINNE BUNDEN VID ENA ÄNDEN ÄR KASTAD ÖVER EN TRÄDGREN.

EN ANNAN VINKEL AVSLÖJAR JAY, SALENE, TRUDY, JACK OCH ELLIE SOM DAR I KLÄTTERVÄXTEN SOM ÄR BUNDEN TILL ANDRA KLÄTTERVÄXTER OCH FUNGERAR SOM ETT BLOCK ATT RESA TAKET AV DERAS PROVISORIKA SKYDD I TRÄDEN.

Jay: Stadigt. Bara en liten bit till. Så, det borde fungera.

Jack: Välkommen hem.

DOM GÅR ALLA TILLBAKA EN BIT OCH BEUNDRAR SKYDDET MEN ELLIE SER INTE SÅ FÖRTJUST UT OCH HON PEKAR PÅ BÅTEN SOM FORTFARANDE ÄR ANKRAD.

Ellie: Borde vi inte försöka att få båten ur syn först, sen oroa oss för skyddet.

Jack: Prioriteter.

Ellie: Precis! Jag trodde vi var alldeles ensamma här?

Jay: Det betyder inte att det är ett "problem"-

Trudy:
Beror på om vi handskas med fiender...eller vänner.

Jay:
Vi har överlevt förr och vi kan överleva igen.

Jack:
Visst. Vi är Galleriaråttorna - eller hur?

MEN HAN FÖRSÖKER LUGNA SIG SJÄLV LIKA MYCKET SOM DOM ANDRA OCH INGEN ÄR LUGN ALLS.

Salene: I ett annat land.

Trudy: Vilket skulle kunna vara tusentals mil hemifrpn vad vi vet.-

Jack: Det här är vårat hem nu-

Jay: Det räcker, hörrni-

Ellie: Vi vet inte ens var vi är så vad vi måste göra är att oroa oss för-

Jack: Det kanske till ock med även finns vuxna här.

TANKEN INTRESSERAR HONOM LIKA MYCKET SOM DOM ANDRA.

Salene: Vuxna?!

Jack:
Man vet aldrig!

Jay:
Ta det lugnt. Snälla! Allt vi borde tänka på nu är att göra klart det här (SKYDDET) sen hitta någonting att äta. Inte fyllla våra hjärnor med skräp och tvivel.

Jack:
Det är inte perfekt...men vi ska nog få det i gott skick på nolltid.

JAY KASTAR EN BLICK PÅ JACK SOM SNABBT TILLÄGGER.

Jack: Skyddet, menar jag. Inte våra hjärnor.

Jay:
Låt oss då fortsätta med det. ...Allt vi nu behöver är lite mer av dessa löv på varje sida sen borde vi vara klara.

DOM PLACERAR ALLA GIGANTISKA LÖV TILL ETT RAMVERK AV GRENAR, IHOP BUNDNA MED KLÄTTERVÄXTER.

SALENE GÖR ETT TECKEN ÅT TRUDY OCH VI PRESENTERAR EBONY INTE LÅNGT DÄRIFRÅN I SANDEN SOM LEKER MED BEBISEN BRAY OCH BRADY.

Trudy: Kom igen, Ebony. Hjälp till.

Ebony: Det gör jag.

Salene: Jag förstår mig inte på Ebony. Hon ser faktiskt ut att ha kul med dom små-

Trudy:
Det kanske finns hopp i den här nya världen i alla fall.

Jay: Det finns alltid hopp. Och vi skulle alla försöka att komma ihåg det.

Jack: Eller så kommer vi att leva på kokosnötter. För alltid.

DOM ANDRA TITTAR PÅ JACK OCH HAN LER FALSKT.

16. ANKN. DJUNGEL. DAG.

LJUDET AV DET AVLÄGSNA TAKTFASTA MÄSSANDET OCH RYTMISKA TRUMMANDE.


AMBER FÖLJER RASKT SPÅREN TILLBAKA OCH MUTTAR FÖR SIG SJÄLV (OM RAM).

Amber: Tala om att vara tjurskallig...krävande...han bryr sig bara om sig själv.

DET PLÖTSLIGA LJUDET AV EN INHEMSK FÅGELS SKRIK.

AMBER TITTAR SIG OROLIGT OMKRING I DJUNGELN, OCH FÖRSÖKER FÖRSÄKRA SIG SJÄLV ATT ALLT ÄR LUGNT.

Amber: Fast, du kanske har rätt efter allt, Ram. Vem säger att alla människor inte är vänliga?

EN ANNAN FÅGEL SKRIKER BAKOM AMBER. HÖGRE DENNA GÅNG.

AMBER DRAR UPP FARTEN OCH TITTAR NÄRVÖST BAKOM SIG.

NÄR HON VÄNDER SIG TILLBAKA FLYGER NÅGOT SLAGS VAPEN GENOM LUFTEN SOM EN BLIXT OCH DUNSAR IN I ETT TRÄD.

AMBER FLÄMTAR, SKRÄCKSLAGEN OCH SPRINGER FÖR FULLT.

KLIPP TILL:

17. ANKN. TAKVÅNING. PALATS (HOTELL). DAG.

EN KNALL AV GENSVAR FRÅN EN GITARR.

FLAME SPELAR GITARR, KRÅMAR SIG ARROGANT, KOLLAR IN SINA RÖRELSER REFLEKTERADE AV EN VÄGG AV SOLID SPEGEL.

OCH HAN TYCKER KLART INTE OM VAD HAN SER - ELLER HÖR.

HAN SLÅR ETT ANNAT ACKORD OCH RÖR GITARREN FÖR ATT MAXIMERA GENSVARET, TAR EN BLICK PÅ SIG SJÄLV I SPEGELN, ILSKEN NÄSTAN GALET OCH ROPAR ÖVER LJUDET FRÅN GENSVARET.

Flame: Är det bra?!

SHADOW TAR EN TITT INTE LÅNGT DÄRIFRÅN, NICKAR OROLIGT.

Flame: Bra...eller bäst?!!!

SHADOW NICKAR ÄNNU MER IVRIGT OCH FLAME SUCKAR I FRUSTRATION NÄR LJUDET FRÅN GENSVARET BLEKNAR.

Flame: Varför kan du inte prata, Shadow, och inte bara fortsätta att nicka som en idiot!

FLAME SLÅR ETT ANNAT ACKORD OCH ROPAR PLÅGAD AV GENSVARET.

Flame: Maskingudarna skulle ha tagit min röst hellre än din eller hur?!

SHADOW NICKAR FÖRSIKTIGT, OROLIGT, VET INTE OM HAN SKA HÅLLA MED ELLER INTE - MEN BESTÄMMER SIG FÖR ATT HÅLLA MED, OCH NICKAR.

Flame: Och min talang. För detta låter inte bäst. Det låter inte ens bra. Det låter som...skräp. Eller hur?!

ÅTER IGEN SHADOW FÖRSKTIGT, VET INTE OM HAN SKA HÅLLA MED ELLER INTE - MEN BESTÄMMER SIG FÖR ATT HÅLLA MED, OCH NICKAR.

Flame: Du kanske nickar och håller med om allt jag säger, eller vara oense när jag är oense - och vet du vad det gör dig Shadow. En total idiot, eller hur?!

SHADOW STÅR FASTFRUSEN OCH NICKAR SVAGT - OCH DET GÖR FLAME RASANDE OCH SKRIKER I VÄXANDE ILSKA.

Flame: Ut ur min åsyn! NU! Kom igen! Ut!

SHADOW NICKAR NÄSTAN ANSPRÅKSLÖST OCH SÄTTER FART MOT  DÖRREN SOM ETT MENATLT STÖRT DJUR MED HANS KONSTIGA SÄTT ATT GÅ OCH STORLEK OCH FLAME FORTSÄTTER ATT SKRIKA OVÄNLIGA SAKER.

Flame: Varför måste du hålla med om allt jag säger?! Bara för att jag bad dig att gå - varför vägrar du inte att lyda? Och stannar?!

SHADOW STANNAR. OCH FLAME EXPLODERAR AV ÄNNU MER ILSKA OCH GRINIGHET.

Flame: Förstår du inte vad jag menar? Du är patetisk! Bara för att jag föreslog att du stannar - betyder det inte att du inte borde gå.

NU ÄR SHADOW VÄLDIGT FÖRVIRRAD OCH KRYPER IHOP ÄNNU MER OROLIG - KLART OSÄKER PÅ OM HANS LKA STANNA ELLER GÅ.

Flame: Så vad ska det vara idiot?! Stannar du?!

SHADOW TÄNKER SEDAN NICKAR HAN LÄTT, NERVÖST OCH FLAME SKRIKER I TOTAL PLÅGA.

Flame: Jag är illamående och trött på dig. Varför fortsätter alla att hålla med mig? Ut härifrån!

SHADOW SKAKAR PÅ HUVUDET.

Flame: Fortsätt! Ut härifrån. Du förtjänar inte ens att jag pratar med dig. Du är inte ens värd att jag tittar på dig. Gå! Nu. Ut! Ut ur min åsyn!

OCH HAN KASTRA EN STOL MOT SHADOW SOM RUSRA TILL DÖRREN OCH GÅR.

FLAME TAR BORT GITARREN, STIRRAR PÅ HAN REFLEKTION OCH FÖRSÖKER PÅ NÅGOT SÄTT ATT BEHÅLLA HANS LUGN.

Flame: Dåre! Idiot. Ser du vad du måste lida? Han kunde ha stannat. Han behövde inte gå. Han kunde vägrat att lyda. Han vet vad som är bra eller bäst. Alla vet vad som är bra eller bäst. Till och med jag vet vad som är bra eller bäst...

HAN STIRRAR PÅ HANS REFLEKTION PLÅGAD AV NÅGON INRE TANKE OCH HANS FRAMFÖRANDE ÄR LIKA HJÄLPLÖST OCH HOPPLÖST LIKA MYCKET SOM DET ÄR SPETSAT MED ILSKA OCH TVIVEL.

Flame: Det enda problemet är...vem vet egentligen skillnaden.

HAN UTBRISTER I ETT GALET SKRATT - MEN ÄR KLART FORTFARANDE PLÅGAD, VÄDER SIG OM SOM EN HAMMARKASTARE OCH SLÄPPER TAGET OM GITARREN MED ALL HANS KRAFT VILKET BRAKAR RÄTT IN I VÄGGEN AV SPEGLAR.

FLAME FALLER PÅ KNÄ, BRYTER OKONTROLLERAT SNYFTANDE NER OCH STIRRA PÅ DOM MÅNGA, KROSSADE BILDERNA AV HANS REFLEKTION.

DÅ FATTAR HANS HÄNDER GREPP ÖVER HANS ÖRON OCH HAN VAGGAR FRAM OCH TILLBAKA SOM ETT RÄDD LITET BARN OCH MITT UNDER HANS VAGGANDE, KRAFTIGA SNYFTNINGAR.

KLIPP TILL:

18. ANKN. GLÄNTA. DJUNGEL. DAG.

AMBER SPRINGER RUSANDE OCH TAR EN TITT BAKÅT.

MEN DET FINNS INGA TECKEN PÅ NÅGON SOM JAGAR HENNE.

PLÖTSLIGT FLYGER ETT ANNAT SKOTT FRÅN NÅGOT SLAGS VAPEN FÖRBI OCH DUNSAR IN I ETT TRÄD INTE LÅNGT DÄR IFRÅN.

AMBER PRESSAR SIG ATT FORTSÄTTA. FORTARE. FORATRE. RAMLAR, FALLER, VÄNDER SIG OM OCH TITTAR SKRÄCKSLAGET UPP PÅ EN GRUPP BARABARER SOM OMRINGAR HENNE.

KLIPP TILL:

19. ANKN. KONSTATERANDE BILD. Ö. NATT.

STORMMOLN RÖR SIG ÖVER MÅNEN OCH VI KONSTATERAR ÖN, SILUETTER AV PALMER ÄR SYNLIGA I FJÄRRAN.

KLIPP TILL:

20. ANKN. STRAND. NATT.

TRUDY, JAY, SALENE, JACK, ELLIE OCH EBONY SITTER RUNT EN SPRAKANDE LÄGERELD NÄRA DERAS PROVISORISKA SKYDD, DÄR BEBISEN BRAY OCH BRADY SOVER, TÄCKTA MED LÖV.

OCH STÄMNINGEN ÄR FORTFARANDE FÖRTVIVLAD.

Trudy: Jag önnskar att vi aldrig hade gått i land.

Ebony:
Vi hade inget val. Jag menar vi kunde inte stanna var vi var.

Salene:
Ebony har rätt, Trudy. Med viruset - vi var tvugna att hitta ett nytt land.

Ellie:
Tror du verkligen att vi kan...slå oss ner här.

Jay:
Vi måste försöka. Det är spännande på många sätt. En ny start...börja om från början...

Salene: Längtar du inte ens lite hem?

Jay:
I vissa fall. Men vad finns det att sakna när du tänker på det. Besvikelse. Makt. Strid. Krigsförand stammer. Katastrof. Jag skulle föredra att försöka bygga upp någonting bättre...en ny värld...här-

DOM RYGGAR ALLA TILLBAKA ÅT EN PLÖTSLIG BLIXT OCH MULLRANDE ÅSKA.

Trudy: Det är som om det här stället är...argt på oss.

Jay:
Nej. Det är är blixt och åska Trudy.

Jack: På vissa platser i alla fall, brukade människor tro att åska och blixtar var gudarna som pratade med dom.

Jay:
Inte nu, Jack.

HAN GÖR TECKEN MOT TRUDY (SOM KLART ÄR OROLIG) OCH JACK NICKAR FÖRSTÅENDE (NU ÄR INTE RÄTT TILLFÄLLE).

SALENE OCH EBONY KOLLAR RUNT, OCKSÅ OROLIGA, NÄR MER ÅSKA DÅNAR.

Salene: Undrar vad som hände med dom andra.

Jay:
Dom kan ta vara på sig själva.

Ebony:
Hoppas du. Dom är väldigt försenade.

Jay:
Att så panik löser ingenting. Vi måste tänka ut en plan. Och försöka hålla oss lugna.

Ebony:
Det får inte dom andra tillbaka.

Jay:
Nej men om ni alla stannar här, ska jag gå ut och undersöka området och vi får försöka att ta reda på vad vi hanskas med. Hellre det än att låta allas fantasi skena iväg.

Trudy:
Du borde inte ge dig av ensam Jay.

Jay:
Oroa dig inte för mig. Jag klarar mig.

KLIPP TILL:

21. ANKN. KONSTANTERANDE BILD. PALATS (HOTELL). NATT.

PALATSET (HOTELLET) I MÖRKER UPPLYST AV SPRAKANDE STEARINLJUS OCH FLAMMANDE FACKLOR.

OCH VI HÖR LJUDET AV MÄSSANDE.

ANNORLUNDA MOT DET INHEMSKA MÄSSANDET VI HÖRDE TIDIGARE.

DENNA GÅNGEN, LÅTER DET NÄSTAN KLOSTERAKTIGT.

VI KLIPPER INOMHUS OCH HITTAR HARMONY I ETT FÖRRUM, NÄRMAR SIG DÖRREN, JUST NÄR EN BARABAR KOMMER IN.

HON BLIR STÖRD.

Harmony: Vad händer? Varför är rådet samlat?

Barbar: Främlingar!

KLIPP TILL:

22. ANKN. PALATS (HOTELL). NATT.

DÖRRAR ÖPPNAS HÄFTIGT OCH EN LIVRÄDD AMBER, MED HENNES HÄNDER BUNDNA, ÄR BRYSKT IN MARSHERAD AV TVÅ BARABAR VAKTER.

Amber: Släpp mig! Vad gör ni?

ANDRA VAKTER RADAR UPP SIG PÅ VARJE SIDA OM INGÅNGS OMRÅDET, IHÅLLANDE FLAMMANDE FACKLOR, VILKA KASTAR SKUGGOR SOM TORNAR UPP SIG ÖVER VÄGGARNA.

OCH VAKTERNA STIRRAR PÅ AMBER NÄR HON ÄR SLÄPAD BORT AV HENNES TVÅ FÅNGARE OCH DOM BESTIGER EN MARMOR TRAPPA.

KLIPP TILL:

23. INTROD./ANKN. PALATS (HOTELL). DAG.

MÄSSANDET ÄR HÖGRE NU.

OM VI INTE VISSTE BÄTTRE, SKULLE VI SVÄRA PÅ ATT VID EN ANNAN TIDPUNKT SKULLE DETTA OMRÅDE SE UT SOM PARADISET.

VATTENFALL OCH ENORMA TROPISKA POOLER.

MEN JUST NU ÄR DET NÄSTAN SOM EN VISION AV HELVETET.

PÅ ETT STIFT ÄR DET TOLV FIGURER IKLÄDDA SKRUDAR SOM SITTER I EN UPPHÖJD SEKTION OCH TITTAR UT ÖVER OMRÅDET.

DOM ÄR RÅDET OCH DERAS SKRUDAR ÄR GJORDA AV RENT VITT SIDEN.

RUNT POOLERNA ÄR DET RADER AV SKRUD KLÄDDA FIGURER IKLÄDDA SVART SIDEN SKRUDAR OCH DOM ÄR DEN INRE CIRKELN.

OCH RUNT STÅR BARABAR VAKTER UPPMÄRKSAMT, FLAMMANDE FACKLOR KASTAR SKUGGOR.

EN ANNAN VINKEL AVSLÖJAR AMBER SOM ANLÄNDER I TOPPEN AV MARMOR TRAPPAN OCH HON ÄR NER TVINGAD PÅ KNÄ - BREVID RAM, OCH DERAS UTBYTEN ÄR I VISKANDE, RÄDDA UNDERTONER.

Ram: Vad är det här?

Amber:
Jag har ingen aning..."vänliga", va?!

Ram:
Jag fick inte tid att ta reda på det. Dom här killarna bara uppenbarade sig ur ingenstans.

Amber: (ARGSINT) Jag sa ju att vi skulle ha hållit ihop.

Ram:
(SARKASTISKT) Tja, Vi är tillsammans. Din önskan gick i uppfyllelse.

EN RÅD MEDLEM, I HANS/HENNES VITA DRÄKT, GÅR FRAMÅT.

HAN/HON FRAMTRÄDER SOM ETT BARN, MEN NÄR HAN/HON PRATAR, ÄR DET MED EN VUXEN RÖST.

EFFEKTEN ÄR KUSLIG.

HAN/HON TILLTALAR RÅDET OCH DEN INRE CIRKELN OCH HÖJER SIN RÖST ÖVER DET ENTYDIGA MÄSSANDET.

Råd medlem: Om Den Inre Cirkeln är redo - och Rådet tillåter - tar vi framför er, två inkräktare för att avkunna dom.

"AVKUNNA DOM"? DET LÅTER INTE BRA. AMBER OCH RAM UTBYTER EN VÄLDIGT OROLIG BLICK.

KLIPP TILL:

24. ANKN. DJUNGEL. NATT.

JAY RÖR SIG TYST GENOM DEN TÄTA OCH MÖRKA UNDERVEGETATIONEN, KOLLAR RUNT.

HÅLL FAST ETT ÖGONBLICK FÖR ATT LÅTA SPÄNNINGEN BYGGAS UPP.

JAY SKYDDAR ÖGONEN I VÄXANDE SKRÄCK NÄR LJUSET KOMMER MOT HONOM OCH HAN BACKAR TILLBAKA.

EN ANNAN VINKEL AVSLÖJAR ATT LJUSET FAKTISKT ÄR EN ENORM MASKIN SOM RÖR SIG GENOM UNDERVEGETATIONEN, KROSSAR BLADVERKEN LÄTT...OCH RÖR SIG I SÅDAN FART ATT DET SER UT SOM OM DEN SKA AVSLÖJA OCH KROSSA JAY.

HAN VÄNDER SIG OM, OCH SPRINGER FÖR FULLT, MED MASKINEN SOM FÖLJER EFTER HONOM.

DÅ SNUBBLAR HAN PLÖTSLIGT, FALLER, SMÄLLER I HUVUDET OCH LIGGER MEDVETSLÖS NÄR MASKINEN UPPENBARAR SIG.

KLIPP TILL:

25. ANKN./INTROD. PALATS (HOTELL). NATT.'

FLAME SKYNDAR SIG NER EN KORRIDOR. HARMONY HEJDAR HONOM. HAN SER PANIKSLAGEN UT.

Flame: Maskinerna?

Harmony:
Nej. Bara ett par kringdrivande i djungeln.

Flame:
Vilka är dom?

HAN GÅR MOT MÄSSANDET .

HON ROPAR HONOM TILLBAKA.

Harmony: Flame, gör det inte! Rådet är samlat!

HON KAN INTE STOPPA HONOM. ISTÄLLET FÖLJER HON EFTER HONOM.

KLIPP TILL:

26. ANKN./INTROD. PALATS (HOTELL). NATT.

AMBER OCH RAM KASTAR OROLIGA BLICKAR NÄR RÅDET GRANSKAR DOM.

DERAS HÅR. DERAS HUD. SYNAR ALLA DRAG.

SEN VÄNDER HAN/HON OM OCH TILLTALAR DOM SKRUD KLÄDDA FIGURERNA OCH MED DOM FLADDRANDE SKUGGORNA FRÅN DOM FLAMMANDE FACKLORNA FRÅN BARABAR VAKTERNA - ÄR DET EN MARDRÖMS SYN.

Råd medlem: Den manliga inkräktaren först.

DEN INRE CIRKEL BLICKAR UPP MOT RÅDET SOM NICKAR NÅGOT.

RAM OCH AMBER SOM ÄR FASTFRUSNA AV RÄDSLA UTBYTER EN TVIVLANDE BLICK.

Ram: Vänta lite här...

HAN BLIR NEDTYSTAD AV EN BARBAR SOM TAR HONOM PÅ STRUPEN.

VI GLIMTAR HARMONY OCH FLAME SOM ANLÄNDER PÅ ETT UPPHÖJT OMRÅDE, PRECIS UTANFÖR SIKT FÖR RÅDET.

HARMONY DRAR HONOM FÖRSIKTIGT TILLBAKA. DOM TITTAR PÅ DOMEN.

Råd medlem: (BLANKT) Kasserad.

Ram: Vad ska det betyda?

RÅDET NICKAR, DEN INRE CIRKELN BÖRJAR RYTMISKT ATT ROPA "KASSERAD...KASSERAD...KASSERAD".

Råd medlem: För bort honom.

VAKTERNA TAR BRYSKT BORT EN LIVRÄDD OCH PROTESTERANDE RAM.

Ram: Hallå, ni kan inte göra så här! Vet ni vem jag är? Vart tar ni mig?


AMBER STÅLSÄTTER SIG NÄR RÅD MEDLEMMEN UPPENBARAR SIG, SAMMANKALLAR VARJE UNS AV HENNES MOD.

NÄR DEN KONSTIGA VARELSEN SYNAR HENNE UPPIFRÅN OCH NER HÄNDER DET ATT HON TITTAR UPP, FÖRBI RÅDET TILL VAR FLAME TITTAR NER PÅ HENNE.

DERAS ÖGON MÖTS.

AMBER HÅLLER BLICKEN FÖR ETT ÖGONBLICK, TITTAR PÅ HONOM MED TROTS.

HAN TITTAR TILLBAKA, FASCINERAD, HÅLLER NÄSTAN ANDAN.

Råd medlemm: Privilegad!

RÅDET NICKAR, VISAR DERAS GODKÄNNANDE.

FLEME LER FÖR SIG SJÄLV. HAN GODKÄNNER KLART BESLUTET.

HARMONY TITTAR PÅ HONOM, NOTERAR LEÉNDET.

RÅDET BÖRJAR ATT MÄSSA I SAMKLANG, MED EN LÄSKIG SLUTGILTIGHET.

Rådet: Privilegad! Privilegad! Privilegad!

HARMONY LER FALSKT MOT FLAME, DÖLJER HENNES ILSKA.

HAN GÅR IVÄG, OCH HON FÖLJER EFTER, PÅ ETT VÄRDIGT SÄTT, PAUSAR BARA FÖR EN SEKUND FÖR ATT KASTA EB BLICK BAKÅT PÅ DEN NYA "PRIVILEGADE" TJEJEN.

UT PÅ AMBER, NÄR MÄSSANDET BLIR HÖGRE OCH HÖGRE.

Slut på avsnitt ett

Episod två

 The Tribe (6) 

Episod två

Av: Kent Hainsworth
Manus konsult: David Fox
Översättning: Amanda Beijbom

Slutgiltigt utkast 22/7/03

1. ANKN. STRAND/DJUNGEL. DAG.

EN KONSTATERANDE BILD AV STRANDEN I MORGONLJUSET. STORMEN HAR PASSERAT ÖVER NATTEN OCH MORGONEN AVSLÖJAR ÖN SOM ETT VERKLIGT PARADIS.

KLIPP TILL JAY SOM LIGGER MED ANSIKTET NER I GRÄSET DÄR HAN BLEV FÄLLD I NATTEN.

NÅGRA BARBARER KIKAR PÅ HONOM FRÅN UNDERVEGETATIONEN, MISSTÄNKSAMT.

TITTAR EFTER TECKEN PÅ RÖRELSE. MEN DÄR FINNS INGET.

KLIPP TILL:

2. ANKN. TRÄD. DAG.

JACK OCH ELLIE GÅR TILLSAMMANS GENOM TJOCKT BLADVERK.

JACK KOMMER LITE FÖRE, OCH GÖR ELLIE NERVÖS.

Ellie: Jack, håll dig nära.

Jack: Jag är här. Slappna av.

Ellie: (SARKASTISKT) Ja, slappna av. Inget dåligt kommer att hända. Verkar som om jag har hört det förut någonstans.

Jack: Kom igen Ellie, flippa inte ut okej? Det är Trudys avdelning.

Ellie: Och hon gör ett bra jobb, men för en gångs skull klandrar jag henne inte.

Jack: Dom andra har antagligen hittat ett fint litet hotell någonstans, dom har haft en god natts sömn, en rejäl frukost och dom är på väg för att hämta oss.

Ellie: Du tror inte på det där själv va, eller hur?

UPPENBARLIGEN INTE. DOM PAUSAR. JACK TAR ETT DJUPT ANDETAG.

Jack: Om du vill ha sanningen, så tror jag inte att vi är här alls.

Ellie: Vad menar du?

Jack: Tja, det är väldigt konstigt. Jag har tittat på stjärnorna, och försökt ta reda på var vi är.

Ellie: Och?

Jack: Tja, strängt taget...borde det inte finns något land här alls. Det verkar som om vi är på en ö som inte existerar!

Ellie: (SARKASTISKT) Det var ju till stor hjäp. Tack. Och här var jag, orolig över att det här stället var verkligt...

JUST DÅ, STELNAR JACK TILL, HÅLLER UPP SIN HAND FÖR TYSTNAD.

Jack: Vänta! Tyst!

HON TAR TAG I HONOM OROLIGT.

Ellie: Vad är det?

Jack: Hör du det där?

Ellie: Vad? Jag hör ingenting. Jack, du skrämmer mig.

Jack: Nästan som...rinnande vatten.

KLIPP TILL:

3. ANKN. PALATS: AMBERS RUM. DAG.

AMBER SOVER DJUPT PÅ SIDEN LAKAN I ETT ÖVERFLÖDANDE FINT RUM - MED EN ANTYDAN OM ATT DET HAR BLIVIT PLUNDRAT OCH NEDSKRÄPAT.

ETERISK MUSIK SPELAS I BAKRUNDEN - ÖKAR PÅ DET DRÖMLIKA AV HENNES SOVANDE TILLSTÅND.

HON RÖR PÅ SIG OCH SÄTTER SIG UPP I SÄNGEN. PLÖTSLIGT ÄR HON VAKEN, MINNS VART HON ÄR.

HON BÖRJAR LETA EFTER EN VÄG UT, MEN NOTERAR SEDAN DIREKT ETT UPPLÄGGNINGSFAT MED PRAKTFULL MAT BREVID HENNES SÄNG - EN RIKLIGT GJORD FRUKOST MED EXOTISKA FRUKTER.

HON ÄR MISSTÄNKSAM, MEN HENNES HUNGER TAR ÖVER HENNE OCH HON BÖRJAR OMEDELBART ATT SLUKA MATEN, PROPPAR IN DEN I MUNNEN.

MEDAN HON ÄTER, KAN HON INTE HJÄPA ATT STIRRA MED ÖGONEN VIDÖPPNA PÅ HENNES LYXIGA OMGIVNING, EN GÅNG ETT LYXIGT HOTELLRUM.

KLIPP TILL:

4. ANKN. STRAND. DAG.

SALENE OCH TRUDY SITTER PÅ FILTAR MED BARNEN UNDER DERAS PROVISORISKA TAK AV PALMBLAD.

DOM ÄR BÅDA TRÖTTA. INGEN AV DOM HAR SOVIT BRA, OCH TRUDY ÄR UTOM SIG.

Trudy: Alla som vandrar bort här ifrån tycks försvinna. Vi borde inte ha låtit Jack och Ellie gå.

Salene: Dom klara sig. Dessutom, vad har vi för val? Vi kan inte stanna här på standen föralltid.

Trudy: Det är något väldigt konstigt med den här ön. Jag visste det i samma stund som vi kom hit. Vi skulle ha gått tillbaka till båten och...seglat iväg igen.

Salene: Trudy, kommer du inte ihåg hur det känndes, efter så lång tid, att se land i horisonten? Löftet om mat...skydd?

TRUDY NICKAR, SKÄMMS LITE, MEN HON ÄR INTE REDO ATT GE UPP HENNES TJURANDE RIKTIGT ÄN.

SALENE LER ÖVERSEENDE.

Salene: (FORTSÄTTER) Kom igen, det kommer att gå bra. Vi kommer att få det att fungera på något sätt.

MEN PLÖTSLIGT...

VI FÖLJER ETT TRÄSPJUT NÄR DET FLYGER GENOM LUFTEN-

SMÄLL!!!

DET FASTNAR I EN PALM BARA METER IFRÅN TJEJERNA. SALENE OCH TRUDY SNURRAR RUNT, FYLLDA MED RÄDSLA.

KAMERAN AVSLÖJAR ATT DET VAR EBONY SOM KASTADE SPJUTET. HON GÅR FRAM OCH TAR DET.

Trudy: Vad i helvete gör du?

Ebony: Ledsen för det där. Övar bara på mitt sikte. Skrämde jag er?

Salene: Du kunde ha träffat oss.

Ebony: Jag såg er inte. Gillar ni mitt spjut? Jag har gjort det själv.

Trudy: (RASANDE) Barnen leker precis här!

Ebony: Någon vaknade på fel sida av hängmattan idag. Vad är problemet, jag sa att jag är ledsen.

Trudy: Va bara lite mer försiktig med den där saken eller-

Ebony: Vad?! Hota inte mig-

Salene: Titta här, vi är alla här redan utmattade...

Ebony: Det kanske du är. Jag sov som ett barn.

Trudy: Hur kunde du sova med dom andra saknade?

Ebony: Var dom än är, är jag säker på att dom inte tänker på mig. I alla fall, varför förlora sömn? Vi behöver göra något praktiskt, snarare än att vältra sig i självömkan hela dagen.

KLART RIKTAT MOT TRUDY, SOM I SIN TUR ÄR SKEPTISK.

Trudy: Så vad ska du göra? Jaga? Du är en stadstjej.

Ebony: Det kallas att släppa lös sin inre krigare. Oroa inte ditt söta huvud över det.

TRUDY HÅNSKRATTAR.

BRADY AVBRYTER.

Brady: (TILL TRUDY) Mamma. Får jag gå och jaga med Ebony?

Trudy: Inte en chans.

EBONY GER SIG AV.

Ebony: Ungen har åtminstone lite kämparanda, till skillnad från hennes mamma.

DÅ SER DOM ELLIE OCH JACK KOMMA SPRINGANDE MOT DOM EN BIT LÄNGRE UPP PÅ STRANDEN, VINKANDE MED ARMARNA. EBONY STANNAR TILL.

VI FRUKTAR DET VÄRSTA.

Salene: Å nej.

Trudy: Vad nu?

MEN JACK OCH ELLIE LER.

Jack: Hallå, gissa vad...

Ebony: Vad?

Ellie: Vi hittade en ström! Där uppe, i djungeln.

Jack: Färskt vatten. Det är underbart!

Ebony: Där det finns färskt vatten...finns det färsk fisk.

KLIPP TLL:

5. ANKN. PALATS. DAG.

AMBER TAR NÅGRA ÖVERBLIVA BRÖDBITAR FRÅN FRUKOSTBRIKAN, FYLLER FICKORNA, SEDAN GÅR HON MOT DÖRREN.

HON BLIR ÖVERRASKAD ÖVER ATT FINNA ATT DÖRREN ÄR UPPLÅST. HON ÖPPNAR DEN BARA FÖR ATT FINNA HARMONY STÅENDE RAKT FRAMFÖR HENNE. AMBER HOPPAR TILL, FALLER TILLBAKA IN I RUMMET.

Harmony: (ETT FALSKT LEENDE) Åå. Bra att jag sprang in i dig. Jag ville se hur det går för dig.

Amber: (TVÄRT) Varför håller ni mig fången?

Harmony: (LEENDET BLIR OMEDELBART TUNNT) Fånge? Men du är privilegad...du är en hedrad gäst.

Amber: Konstigt sätt att behandla gäster på - fackelcermonier, vakter...

Harmony: Fantastiskt, visst var det? Flame har sett till så han kan möta dig personligen idag. Jag skickar några att hjälpa dig bada och klä dig.

HARMONY VÄNTAR PÅ AMBERS OMTUMLANDE REAKTION. DET KOMMER INGEN.

Harmony: Jaha...har du inget att säga? Dom flesta skulle bli överlyckliga att

Harmony: (FORTSÄTTER) få en sån chans att träffa Flamman.

Amber: Vad har ni gjort med Ram?

Harmony: Din vän?

Amber: Han var här igår kväll och ni skickade iväg honom...

Harmony: Varför i hela världen skulle du bry dig? Du är vacker och har blivit utsedd privilegad. Den andra killen är kasserad - han är oviktig. Så enkelt är det.

KLIPP TILL:

INTRO. LERHYDDA. DAG.

JAY SLÄPAS, HALVT MEDVETSLÖS, IN I EN LERHYDDA, AV BARBARERNA.

DOM TITTAR PÅ HONOM MED EN BLANDNING AV INTRESSE OCH MISSTRO.

JAYS SYNFÄLT: BARBARERNA FLYTER IN OCH UT UR HANS MEDVETANDE.

Barbar #1: Bind hans händer.

ETT REP ÄR TILLVERKAT.

TVÅ BARBARER TITTAR PÅ MEDAN DEN TREDJE BINDER JAY.

Barbar #1: Han är farlig.

KLIPP TILL:

6. ANKN. STRÖMMEN. DAG.

VID STRÖMMEN SKRIKER GALLERIARÅTTORNA AV GLÄDJE, ALLA MED DET KRISTALL KLARA VATTNET FRÅN STRÖMMEN UPP TILL KNÄNA, VILKET PORLAR ÖVER STENAR FÖR ATT SKAPA DJUPARE DAMMAR.

JACK OCH ELLIE KRAMAR VARANDRA, VATTANET PLASKAR UPP ÖVERALLT OMKRING DOM.

UNDER TIDEN STÅR EBONY, VID VATTENKANTEN, MED UPPMÄRKSAMHETEN FOKUSERAD PÅ SPELET AV LJUS UNDER YTAN.

EBONYS SYNFÄLT: EN PLÖTSLIG RÖRELSE AV LJUS I VATTNET. EN FISK!

Ebony: (PEKAR OCH SKRIKER) Där!

HON KASTAR SPJUTET, MEN NÄR HON GÖR DET TAPPAR HON FOTFÄSTET, OCH SNAVAR BAKLÄNGES, SNABBT SITTANDE NER I DET KALLA VATTNET.

TRUDY OCH DOM ANDRA TITTAR DIT, NÄR EBONY STRÄVAR EFTER ATT SE UT SOM OM HON MENADE ATT GÖRA SÅ.

Salene: Krigarkvinnan.

EBONY KASTAR EN BLICK DITÅT. HON HÖRDE DET DÄR. TRUDY OCH DOM ANDRA KÄMPAR FÖR ATT INTE SKRATTA.

KLIPP TILL:

7. ANKN. PLANTAGE. DAG.

ETT EXPANSIVT BANANPLANTAGE.

RAM ÄR EN DEL AV EN GRUPP SOM BLIR LEDDA FRÅN HYDDOR AV EN BARBARVAKT SOM GÅR MED EN LÅNG PÅLE/BATONG.

DOM KORSAR ANDRA ARBETARE SOM HAR HÄNGANDE HUVUDEN OCH ÄR FÖGA MEDDELSAMMA MEDAN DOM GRÄVER I JORDEN OCH PLOCKAR FRUKTEN.

Barbar: (AGGRESSIVT) Kom igen - skynda på. Fortsätt jobba. Annars så kommer ni aldrig att fylla er kvot, och då kommer jag inte att bli glad...

RAM, FÖROLÄMPAD OCH TROTSIG, FÖRSÖKER ATT FÅ IGÅNG EN KONVERSATION MED EN ANNAN FÅNGE. DET HÄR ÄR OMAR, EN SJASKIGT KLÄDD, OBETYDLIG KILLE MED EN JAGAD BLICK OM HONOM.

Ram: (UNDER ETT ANDETAG) Varför går du  med på det här? Jag har sett dörrmattor bättre behandlade än det här. (INGET SVAR) Är du lika dum som du är ful?

OMAR VÄNDER SIG ARGT TILL RAM OCH PRATAR I EN AGGRESSIV TON UNDER ETT ANDETAG.

Omar: (VISKANDE TONER) Kalla mig inte dum. Håll nere ditt huvud och följ instruktionerna.

Ram: Vad för slags "instruktioner"? Vad gör jag här?

Omar: Du kommer att få reda på det snart nog - håll käften nu.

Ram: (KOKANDE AV VREDE) Vet du vem jag är? (OMEDVETET HÖJER HAN RÖSTEN, TITTAR MOT VAKTEN) Vet någon av er missfoster vem jag är????

PLÖTSLIGT SMÄLLER VAKTEN EN ARMBÅGE IN I RAMS MELLANGÄRDE, RAM KOLLAPSAR I EN HÖG.

NÅGRA ELAKA SKRATT, ÄVEN FRÅN DOM ANDRA FÅNGARNA.

Barbar: (SKRATTAR) Ja. Du är killen som just anmält sig frivillig till att göra rent mina stövlar med hans tunga.

EN OROLIG OMAR TITTAR PÅ MED FRUKTAN.

RAM, HÄMTAR ANDAN, GREPPAR OM HANS MAGE. EN BLICK AV HAT I HAN ÖGON, TITTAR TROTSIGT PÅ BARBRAEN.

KLIPP TILL:

9. ANKN. PALATS: KORRIDOR. DAG.

ETT DÖRRHANTAG STÄNGS.

AMBER GÅR UT IFRÅN HENNES RUM IN I DEN STÅTLIGA MEN FÖRFALLNA KORRIDOREN BORTOM.

FLAGNA TAPETER PÅ VÄGGEN, AVVIKER FRÅN VÄRDEFULLA PRYDNADER OCH MÅLNINGAR.

AMBER GÅR IGENOM KORRIDOREN, STANNAR VID EN VÄGG AV FÖNSTER MED UTSIKTEN AV VACKRA POOLER RUNT VILKA ATTRAKTIVA MEDLEMMAR AV DOM PRIVILEGADE SITTER ELLER SIMMAR.

AMBER TITTAR PÅ DOM, FÖRRVIRRAD - SEDAN NÄR HON ÄR PÅVÄG ATT GÅ KROCKAR HON NÄSTAN MED MED EN UNG KILLE. HAN ÄR OCKSÅ VÄLDIGT VACKER, MEN SER SKRÄCKSALGEN UT. HAN ÄR RUNT 9, OCH HANS NAMN ÄR CALLAN.

Amber: Å. Hej. Vad heter du? Jag är Amber. Bor du här?

HAN BARA STIRRAR PÅ HENNE.

Amber: Um...jag skulle bara...leta efter vägen ut. Du vet. Utgången? Är det ditåt?

KILLEN SER HJÄLPLÖST FÖRVIRRAD UT. PLÖTSLIGT SPRINGER HAN IVÄG, MED FULL FART.

Amber: Vänta! Det är okej. Jag ska inte skada dig!

MEN HAN ÄR BORTA.

KLIPP TILL:

10. ANKN. FLOD DJUNGEL. DAG.

JACK FÖRSÖKER ATT KNÄCKA EN KOKOSNÖT MOT EN KLIPPA, MEDAN ELLIE BETRAKTAR EBONY. SOM FORTFARANDE FÖRSÖKER ATT FÅNGA FISK MED SITT SPJUT.

ELLIE BÖRJAR NÄSTAN ATT BEUNDRA HENNE.

Ellie: Man kan inte annat än att beundra hennes envishet.

Jack: Vem, Ebony?

Ellie: Om hon väl har fått en idé i huvudet...

Jack: Ja. Men hon försöker på fel sätt.

Ellie: Vad menar du?

Jack: All den här krigarkvinna grejen. Det är inte särskilt vetenskapligt, eller hur? Jag menar, vi lever inte på stenåldern.

Ellie: Vi skulle lika gärna kunna göra det. Se dig omkring.

Jack: Okej. Förstår vad du menar.

Ellie: Så vad är det för fel med ett spjut? Vad skulle vara "vetenskapligt"?

Jack: Jag vet inte. Något slags nät? Dom är i en ström så dom kommer inte långt.

ELLIE ÄR PLÖTSLIGT VÄLDIGT UPPRÖRD.

Ellie: Ett nät! Men prata inte bara om det! Börja jobba på det! Ju snabbare desto bättre!

JACK ÄR DEFENSIV.

Jack: Okej, okej. Insåg inte att du var så hungrig.

Ellie: (TYST) Utsvulten! Och jag vill fånga en fisk - före hon gör det.

EBONY KASTAR ÄN EN GÅNG SITT SPJUT, TILL INGEN NYTTA.

JACK KASTAR EN BLICK MOT HIMLEN OCH VI SLUTAR MED ELLIES BESTÄMDA BLICK.

KLIPP TILL:

11. ANKN. PALATS. DAG.

AMBER GÅR UT I DEN SOLIGA POOLBAKGÅRDEN.

DET FINNS NÅGRA VACKRA MÄNNISKOR SOM BADAR OCH SOLAR PÅ VILSTOLAR. DOM SMUTTAR FRÅN BÄGARE, SKRATTAR OCH ÄTER IFRÅN FRUKTSKÅLAR - EN SCEN AV ETT ROMERSKT ÅRTIONDE.

MEDAN DOM TITTAR PÅ EN MODEVISNING OCH APPLÅDERAR MOT MODELLERNA SOM GÅR OCH VISAR ETT NÄSTAN FRAMTIDA NYROMANTISKT MODE.

EN ÄNGLALIKNANDE TJEJ, TISH, AVBRYTER AMBER. CALLAN, POJKEN VI MÖTTE, ÄR OCKSÅ DÄR, MEN HÅLLER SIG I BAKRUNDEN, ANTINGEN VÄLDIGT BLYG ELLER RÄDD.

TISH SER ARG UT.

Tish: (TILL CALLAN) Är det hon?

HAN NICKAR. TISH TÄNKER TYDLIGT SKÄLLA UT AMBER.

AMBER FÖRSÖKER UNDVIKA HENNE.

Amber: Ursäkta mig. Kan jag få komma förbi?

Tish: Min bror säger att du vill gå härifrån.

Amber: (OTÅLIGT) Kolla här, jag menade inte att skrämma honom, okej?

Tish: Självklart skrämde du honom när du säger såna saker. Ingen går härifrån. Varför skulle någon vilja gå härifrån?

AMBER ÄR FÖRBRYLLAD NU.

Amber: Tja, det kanske dom vill. Om det fanns någon på utsidan, någon dom älskade. Du förstår jag har en liten son.

Tish: Vad heter han?

Amber: Bray.

Tish: Är han vacker?

Amber: Jag tycker det.

Tish: (BLANKT) Då borde han bli Privilegad.

HON LER ÄNTLIGEN, MEN DET ÄR EN KALL, LIKGILTIG AFFÄR.

AMBER STUDERAR DOM BÅDA BARNEN.

Amber: (TILL TISH) Vad heter du?

Tish: Tish.

Amber: Och din bror?

Tish: Callan.

PLÖTSLIGT BRYTER EN SÅNG UT, SPELAS HÖGT I HÖGTALARNA. NÅGRA AV DOM FESTANDE HURRAR OCH BÖRJAR DANSA.

TISH BÖRJAR DANSA RUNT AMBER I EN CIRKEL, HOTFULLT.

CALLAN HAR HUVUDET NEDFÄLLT, IGNORERAR AMBER OCH MUSIKEN.

Tish: det är Flames senaste sång. Callan älskar den.

MEN DET FINNS INGA BEVIS SOM TYDER PÅ DET.

Amber: Kan han prata?

Tish: Han är bara blyg. Gillar inte att prata med främlingar.

PLÖTSLIGT GÖR CALLAN ETT UTFALL FRAMÅT, TAR TAG I AMBERS HAND.

Callan: Jag är inte blyg! Jag vill också gå härifrån.

TISH GER HONOM EN BLICK MED EN FARLIG GLIMT I HENNES ÖGON.

Tish: Var tyst! Någon kan höra dig! (SEN, SNABBT, TILL AMBER) Han menar det inte.

TISH DRAR MED CALLAN DÄRIFRÅN.

AMBER TITTAR OROLIGT OCH VILL FÖLJA EFTER DOM, MEN HENNES VÄG ÄR PLÖTSLIGT BLOCKERAD AV NÅGRA VÄLDIGT VACKRA UNGA KVINNOR, KAMMARJUNGFRUR.

Kammarjungru #1: (TILL AMBER) Undrade var du hade tagit vägen.

Kammarjungfru #2: Kom igen, vi måste göra dig iordning.

KLIPP TILL:

12. INTRO. LERHYDDA DAG.

JAY VAKNAR UPP OCH STIRRAR SKRÄCKSLAGEN PÅ BARBARERNA.

Jay: Vilka...är ni?

Den förste barbaren: Vi frågar frågorna. Vem är du?

Jay: Jag heter Jay. Och jag vet inte vad problemet är - men jag vill inte ställa till med bråk.

Den förste barbaren: Är du privilegad. Eller kasserad-

Jay: Va?

Den andre barbaren: Verkar privilegad. Ändå följer denna man efter maskinerna. Han kommunicerar med dom, jag såg det med mina egna ögon!

Jay: Jag vet inte vad du pratar om. Vilka maskiner?

Den förste barbaren: Du blev sedd! Tala nu om för oss vad du vet!!

JAY BEKÄNNER.

Jay: Okej. Jag såg någonting, en maskin, ja. Me jag föll... Hör här, om su såg mig, då vet du. Dom attakerade mig. Jag följde inte efter någonting. Vi kom nyss...

Den andre barbaren: Du ljuger! Är du med dom?

Jay: Jag...vet inte vad du pratar om.

Den andre barbaren: Maskinerna! Du är med dom, eller hur! Och du ska tala om allting för oss, eller hur!

JAY TAR EN SKRÄCKSLAGEN BLICK PÅ BARBARERNA SOM BLÄNGER ILSKET OCH BETRAKTAR HONOM MED VÄXANDE MISSTÄNKSAMHET.

KLIPP TILL:

13. ANKN. STRAND. BOSÄTTNING. DAG.

PÅ EBONY, GRAVALLVARLIG.

Ebony: Du vill ha mina vaddå?

JACK MÖTER HENNE PÅ STRANDEN, HANS ANSIKTE ÄR LIKA RÖTT SOM HANS HÅR.

Jack: (GENERAT, NÄSTAN EN VISKNING) Dina strumpbyxor...

Ebony: Mina strumpbyxor?

Jack: (FUMLAR) Eller...eller dina strumpor - jag är inte petig.

Ebony: Tja, det är en orginell replik, Jack, det måste jag säga. Vad är på gång? Vill du utforska omgivningarna, eller?

JACK PLÅGAS. ELLIE OCH SALENE HAR BÅDA ANLÄNT FÖR ATT GE JACK MORALISKT STÖD.

Jack: Kom igen, Ebony. Det är till ett fisknät. (TAKTISKT) Ifall...ifall ditt spjut inte är vasst nog.

Ebony: (KALLT) Det är vasst nog.

Salene: Men ändå, Ebony, är det inte värt ett försök? Den vetenskapliga metoden? Ellie och jag har anmält oss frivilliga.

Ebony: Ni gav honom era strumpor? Bra, då behöver jag inte ge honom mina!

Jack: Men ju fler jag har, desto större fisk kan jag fånga.

Ebony: Du kommer inte att fånga någonting med något dumt nät, okej?

Ellie: (OBERÖRD) Vad är det Ebony? Rädd för lite motstånd?

EBONY ÄR IRRETERAD NU.

Ebony: Å, det är en tävling nu? Men varför sa du inte det?

HON BÖRJAR KNÄPPA LÖS HENNES KJOL. SEN TITTAR HON PÅ JACK, SOM FASHINERAT TITTAR PÅ.

ALLA ÖGON ÄR NU PÅ HONOM. HAN FÖRSTÅR TILLSLUT VINKEN.

Jack: Okej. Jag går.

HAN RUSAR IVÄG. EBONY FORTSÄTTER ATT KLÄ AV SIG, MED HENNES ÖGON LÅSTA MED ELLIES.

KLIPP TILL:

14. ANKN. PLANTAGE. DAG.

RAM PLOCKAR BANANER I ETT FÄLT. SOLEN SKINER NER PÅ HANS RYGG. HAN AVSKYR DET.

RAM JOBBAR BREVID OMAR. DOM ÄR ÖVERVAKADE AV EN VAKT.

Ram: Så ni...människor...tycker faktiskt att det här är kul?

Omar: Vad annars finns det att göra?

Ram: Tja, låt mig tänka, skidinstuktör? Det är en bra karriär. Eller om du vill ha mer trygghet...läkare.

Omar: Varsågod, skratta. Det här stället kanske är tufft, men vi får i alla fall äta.

Ram: Varför försöker du inte komma med i...vad kallar du det?

Omar: Dom Privilegade.

Ram: Just det...dom Privilegade.

Omar: Dom Privilegade är vackra...jag är ful. Slut på historien.

Ram: (SKAKAR PÅ HUVUDET) Ni människor behöver verkligen jobba på ert självförtroende.

DOM BLIR AVBRUTNA AV ETT HÖGLJUTT MEDDELANDE PÅ ETT HÖGTALARSYSTEM.

Vakt: (ÖVER HÖGTALARE) The Don vill prata med alla arbetare - bege er omedelbart till Område ett. Bege er omedelbart till Område ett.

OMAR DRIVER PÅ RAM OCH DOM GÅR SNABBT MOT DET NÄMNDA OMRÅDET AV FÄLTET.

Omar: (I PANIK) Kom igen. Vi får inte vara sena till The Don. Tro mig, du vill inte uppröra honom.

Ram: (NICKAR, MUTTRAR) Okej, vi vill inte uppröra The Don - varför.

Omar: Jag vet inte var du har varit hela livet kompis - men du har mycket att lära.

KLIPP TILL:

15. ANKN. STRAND: LÄGER. DAG.

TRUDY, SALENE OCH JACK SITTER PÅ MARKEN RUNT DERAS BOPLATSOMRÅDE, TILLSAMMANS MED BARNEN.

JACK SÄTTER IHOP STRUMPMATERIAL PÅ EN FISKNÄTRAM GJORD AV LIN OCH KVISTAR.

SALENE GÖR OCKSÅ EN I NÄRHETEN.

BRAY GRÅTER, TRUDY TRÖSTAR HONOM.

Trudy: Han saknar mamma.

Salene: Kommer dom här sakerna att fungera Jack?

Jack: Det måste dom, eller så kommer jag att göra det istället.

Salene: Vad menar du?

Jack: (SLÅR BORT DET MED EN AXELRYCKNING) Inget. Vad tror du?

HAN HÅLLER UPP DET FÄRDIGA NÄTET. DET SER KLENT UT.

TJEJERNA ÄR SKEPTISKA.

Trudy: Lycka till.

Jack: (SUCKAR) Det är hopplöst, eller hur?

Salene: (BESTÄMT) Nej. Det kommer att fungera. Vi kommer att fånga fisk, och vi kommer att äta dom. Amber och Jay skullle ha klarat det om dom var här. Så vi kan också!

HON HÅLLER SJÄLV UPP SITT EGET NÄT. DOM ANDRA LER TILLBAKA, EN STUND AV DELAD OPTIMISM.

KLIPP TILL:

16. ANKN. PALATS: FLAMES RUM. DAG.

I ETT HÖRN AV HANS RUM, SPELAR FLAME SCHACK MED SHADOW.

SHADOW GÖR ETT DRAG. HAN GRYMTAR, FÖRSÖKER SÄGA "SCHACK MATT".

FLAME GRANSKAR BRÄDET.

Flame: Du slutar aldrig att förvåna mig Shadow. För någon så ful klarar du fortfarande av att vid vissa enstaka tillfällen att briljera. Häftigt.

UTAN EN VARNING SVEPER FLAME PJÄSERNA AV BRÄDET MED HANS ARM.

Flame: Jag har fått nog nu.

SHADOW GRYMTAR, MEN BÖRJAR ATT PLOCKA UPP PJÄSERNA. HAN BLIR DISTRAHERAD AV ATT HARMONY KOMMER IN I RUMMET. HAN MORRAR OCH TTTAR UPP MOT HENNE, MISSTROENDE.

Flame: Ge dig Shadow.

Harmony: Om du vet vad som är bäst för dig!

SHADOW LYDER NÅGOT MOTSTRÄVIGT.

Flame: Ooohhh. Bitchigt.

Harmony: Och hur är det med dig? Dålig förlorare?

HARMONY GÖR TECKEN MOT SHADOW SOM PLOCKAR UPP SCHACKPJÄSERNA.

Flame: Jag lät honom vinna. Jag kände mig generös.

Harmony: Kul att höra dig låta positiv den här morgonen.

Flame: Jag har fått ett genombrott. Jag kommr att skriva någonting idag - någonting med riktig klass. Det vet jag.

Harmony: Tja, det var goda nyheter, men...

EN FÖRÄNDRING I STÄMNINGEN. HAN BLÄNGER PÅ HARMONY.

Flame: Men?

Harmony: (FÖRSIKTIGT) Det är en eller två officiella plikter...

Flame: (SKARPT) Som?

Harmony: Först och främst, den nya tjejen. Den som dom hittade i djungeln.

Flame: Senare.

SPELAD LIKGILTIGHET. HAN HAR RYGGEN VÄND MOT HENNE, OCH VI SER VAD HON INTE SER. HAN ÄR NÖJD VID TANKEN.

Flame: Vad mer?

Harmony: Välkomna dom Kasserade?

Flame: Dom Kasserade! Inte idag.

Harmony: Utan dom Kasserade...

Flame: ...finns inga Privilegade. Spara mig lektionen.

Harmony: Vi är deras (RÄTTAR SIG SJÄLVDu är deras anledning för att finnas.

Flame: (TÄNKER ÖVER VAD HARMONY SA) Ja. Men är det jag? Eller min musik? Och om det är musiken...

Harmony: Flame, det är du dom verkligen vill ha. Du är Perfektion. Du är Skönhet.

Flame: Ingen skönhet untan fulhet. Ingen musik utan tystnad.

HAN GER SHADOW EN LÄTT SMÄLL PÅ HUVUDET, EN NY MELANKOLI KOMMER ÖVER HONOM.

HARMONY ÄR NYFIKEN.

Harmony: Vad hände?

Flame: Hmmm?

Harmony: Vad var genombrottet?

NÄRMARE PÅ FLAME. EN PLÖTSLIG TILLBAKABLICK.

TILL DEN SISTA SCENEN AV AVSNITT ETT.

AMBER OCH FLAME, DERAS ÖGON MÖTS. FLAME AVSLUTAR ÖGONBLICKET.

TILLBAKABLICK SLUTAR

PÅ FLAME. HUR KAN HAN SÄGA SANNINGEN TILL HENNE?

Flame: Shadow. Han inspirerade mig. Med hans schackspelande. Eller hur killen?

SHADOW NICKAR UTTRYCKSLÖST.

HARMONY SER PÅ MED SVARTA ÖGON.

KLIPP TILL:

17. ANKN. HYDDA. DAG 1050.

(JAY, BARBARKAPTENEN, BARBAR #2, N/S BARBAR)

JAYS HÄNDER ÄR FORTFARANDE HÖJDA OCH BUNDNA. HAN ÄR BÖJD SOM OM HAN HADE BLIVIT SLAGEN FLERA GÅNGER I MAGEN.

Barbarkapten: En gång till. Är du med maskinerna?

INGET SVAR. BARBARKAPTENEN NICKAR MOT BANDITEN SOM STÅR ÖVER JAY. BANDITEN GÖR SIG REDO ATT SLÅ TILL.

Jay: (SKRIKER) Okej...

BANDITEN STANNAR TILL.

Jay: Okej. Jag erkäner det... vi jobbar ihop. Jag har kontroll över dom. Över maskinerna.

Barbarkapten: (TILL JAY) Förklara dig själv.

Jay: Dom svarar på min röst. Jag kan kalla på dom.

Barbar kapten: (FÖRVIRRAD) Kan du kontakta dom just nu?

Jay: Självklart, - dom är redo att slå till på mitt kommando. Titta här, jag kan göra er ett avtal. Om du låter mig gå nu, så kan jag garantera er säkerhet. Om inte...kommer dom att förgöra er.

KOMMER DOM ATT SYNA HANS BLUFF?

BARBARKAPTENEN NICKAR TILL DOM ANDRA OCH DOM GÅR BORTÅT.

NÄR DOM ÄR UTOM HÖRHÅLL, SER VI DOM BRYTA UT I ETT OTROLIGT PLADDER.

NÄRMARE PÅ JAY, SOM FÖRSIKTIGT TITTAR PÅ, MEDAN HAN ARBETAR I SMYG. HAN GNUGGAR SNÖRET SOM BINDER HANS HÄNDER UPP OCH NER MOT DEN SKARPA KANTEN AV EN BALKLIKNANDE METALLSTOLPE. DET VERKAR FUNGERA.

KLIPP TILL:

18. ANKN. ST´RAND: BOPLATS OMRÅDE. DAG 1055.

(EBONY, TRUDY, SALENE, JACK, ELLIE, BRAY, BRADY)

GRUPPEN GÅR IVÄG TILLSAMMANS IFRÅN BOPLATSEN, PÅ VÄG TILL STRÖMMEN. TRUDY BÄR ETT AV DOM FÄRDIGA NÄTEN OCH JACK DET ANDRA. EBONY HAR ETT NYTT SPJUT. SALENE HAR BRAY OCH ELLIE HÅLLER I BRADY. NÅGRA HAR KOKOSNÖTSKAL BUNDNA RUNT DERAS NACKAR TILL ATT SAMLA VATTEN I.

TRUDY KÄMPAR, FINNER DET SVÅRT ATT HÄNGA MED.

Salene: Är du okej Trudy?

Trudy: Bara trött.

Ebony: Hon är inte den enda...hon gör bara mer väsen om det.

Ellie: Skaffa dig ett hjärta, Ebony.

SALENE SÄTTER HENNES ARM RUNT TRUDY SOM STÖD.

Ebony: Ni kalkoner har inte en chans. Jag har gjort ett nytt spjut - jag kallar det "Rovdjuret".

Ellie: Vad hette det förra?

Jack: Tandpetare?

Ebony: Skrattar bäst som skrattar sist. Vad ni alla missar är instinkten att döda.

Salene: Jag bryr mig inte om vem som fångar en fisk, bara jag får äta lite av den.

Ebony: Det här handlar inte om någon jäkla fisk. Det är krig.

OCH ÄN EN GÅNG UTBYTER HON OCH ELLIE EN FIENTLIG BLICK.

KLIPP TILL:

19. ANKN. PLANTAGE. DAG 1058.

(RAM, OMAR, ARBETARE, KC; BARBARER)

RAM OCH ARBETARNA ANSLUTER SIG TILL EN STOR FOLKMASSA SOM HAR UPPMÄRKSAMHETEN RIKTAD MOT ETT PROVISORISKT PODIUM. DET FINNS ETT TYST MUMLANDE I LUFTEN NÄR FOLKMASSAN VÄNTAR FÖRVÄNTANSFULL.

FRÅN PODIET SER VI THE DON, TILLBAKA TILL KAMERAN, KLÄDD I EN ÖVERROCK OCH VANKAR FRAM OCH TILLBAKA FRAMFÖR FOLKMASSAN.

Ram: ( TYST TILL OMAR) Är det han? Han ser inte så tuff ut.

PLÖTSLIGT LYFTER THE DON HANDEN. DET BLIR KNÄPPTYST.

The Dons röst: Vänner...jag har lite goda nyheter...

KAMERAN AVSLÖJAR: THE DON ÄR...KC! HAN SLÅR UPP KNYTNÄVEN MOT HIMLEN NÄR MÄSSANDET BÖRJAR.

KC: Flame kommer...Flame kommer...

FOLKMASSAN MÄSSAR ÄNNU HÖGRE. NÄRMARE PÅ KC, GESTIKULERANDE MED HANS KNYTNÄVE OCH LER GALET.

KLIPP TILL:

20. ANKN. STRÖM. DAG 1100.

(EBONY,  JACK, TRUDY, ELLIE, SALENE, BRAY, BRADY)

VI SER EBONY FÖRSVINNA UPPSTRÖMS MED HENNES SPJUT.

TRUDY OCH ELLIE HAR OCKSÅ SETT HENNE. DOM ÄR SOM KONSIRATÖRER.

Trudy: Hon kommer inte att hitta någon fisk däruppe.

Ellie: Du har rätt, alla är i dom djupa dammarna, nedströms. Kom igen, vi går.

DOM KLÄTTRAR ÖVER STENAR. BRADY HÅLLER TRUDYS HAND, ELLIE BÄR NÄTET.

SALENE GER BRAY NÅGOT ATT DRICKA FRÅN ETT KOKOSNÖTSKAL.

JACK, NÄRA SALENE OCH BRAY, HAR PRECIS SATT UPP SITT NÄT.

Jack: (SER PÅ FÄLLAN) Sådär...nu är det bara att vänta.

Salene: (TVEKSAMT) Och vad? Simmar dom bara in i det?

JACK IGNORERAR HENNES PÖTSLIGA UPPVISNING AV SKEPTISM.

TILLBAKA TILL ELLIE, BRADY OCH TRUDY NÄR DOM RUNDAR EN KRÖK.

ELLIE SER EN DJUP FLÄCK MOT STRANDEN.

Ellie: Sådär. Det blir bra.

BRADY BÖRJAR GRÅTA.

Trudy: Åå älskling.

Ellie: Vad hände?

Trudy: Hon halkade på stenarna. Fick ett skrubbsår.

Ellie: Låt mig ta henne tillbaka till stranden. Jag har ett bandage.

Trudy: Är du säker?

Ellie: Jag blir inte borta länge. Här ta detta.

ELLIE GER TRUDY NÄTET.

KLIPP TILL:

21. ANKN. PLANTAGE. DAG 1103.

(RAM, OMAR, KC, PLANTAGEARBETARE)

KC PREDIKAR NU TILL FOLKSAMLINGEN I EN BÅDE HOTANDE OCH EVANGELISK TON. FOLKMASSAN ÄR TOTALT FOKUSERAD PÅ KC.

APPLÅDER FRÅN FOLKMASSAN.

KC: (VÄNTAR PÅ ATT APPLÅDERNA SKA DÖ UT) Genom att skörda grödorna håller ni dom Privilegade i makt och stödjer våran enda sanna idol...Flame.

APPLÅDER FRÅN FOLKMASSAN. RAM SER SIG OMKRING, KÄNNER SIG FÖRVIRRAD AV DET NÄSTAN HJÄRNTVÄTTADE SVARET FRÅN ARBETARNA.

FOKUS PÅ RAM OCH OMAR.

Omar: (AVSIDES) Ser du? Jag sa att han var läskig.

RAM NICKAR MEDGIVANDE.

KC: Är ni lyckliga i erat arbete?

Folkmassa: (I SAMKLANG) Vi är lyckliga.

KC: Bra. Dom Privilegade måste ha framgång, för bara i dom Privilegade kan vi finna Perfektion. Och bara i Perfektion kan vi bli fria.

KC GÅR NER VID MER ENTUSIASTISKA APPLÅDER FRÅN FOLKMASSAN.

PLÖTSLIGT BÖRJAR ETT MÄSSANDE FÖR ATT DYRKA FLAMMAN.

UT PÅ EN OROLIG RAM.

KLIPP TILL:

...

 

Senaste nyheterna

26 mar 13

  • Uppdaterat lite bland säsongerna. Finns nu kortare beskrivningar om vad som händer i alla säsongerna. OBS spoilers!
  • Uppdateringar på förstasidan.
  • Uppdaterat Säsong 6!!! Fått upp manuset.
  • Uppdaterat lite om mig, skaparen haha

 


Nyaste videoklippen

791 views - 0 comments
693 views - 1 comment
653 views - 0 comments
769 views - 0 comments

Senaste blogg inläggen

by Sanne | 0 comments
by Sanne | 0 comments
by Sanne | 0 comments
by Sanne | 0 comments